Räknare

lördag 23 augusti 2008

Spyr rakt ut

På mitt liv just idag. . .
Dagen började hyfsat Var lite trött men det var okej. Sedan var jag tvungen att ringa ett samtal till barnens far, angående lite barn/skolgrejer. Det brukar sällan vara ett problem när vi pratar. Men detta samtal slutade i ett bråk. Vad är det med män?? Är alla självupptagna egoister??? Är mäns liv och planering viktigare än alla andras?? Nu låter jag bra bitter men jag är förbannad, även om det värsta har lagt sig nu.

Strax efter det där samtalet fick Moa öroninflammation och det var jättesynd om henne, det vara värkte och värkte. Ringe till sjukhuset och fick en läkartid, mycke riktigt så var det öroninflammation. Vart då tvungen att be deras pappa om hjälp att komma till doktorn, de va inte precis läge att sätta sig på en buss med Moa idag. Vi fick ett recept på pencelin åkte hem och skulle ta den. Då kom den tredje "katastrofen" idag. Moa spottade ut de första hon skulle ta. Jag tappade mitt tålamod så de räckte. Allt lugnade ner sig och Moa bestämde sig för att ta en gång till. Nu har vi hållt på i två timmar och hon har fortfarande inte fått i sig medicin Och mitt tålamod har fullständigt upphört att existera. Jag VET att man ska ha talamod med sina barn speciellt när dom är sjuka... men jag kunde inte vara lugn och sansad denna gång.. så vart det bara. Det går inte att tvinga stora barn ta medicin och det går heller inte att prata om hur viktigt det är att ta den. Jag gav upp och skickade Moa på hennes rum.

Känner mig som världens sämsta mamma som inte kan ge henne medicin. som inte kunde låta blir att bli arg och som inte kunde undvika en konflikt med hennes pappa.

4 kommentarer:

Anonym sa...

Hallo i skogen!

Nej du är ingen "dålig mamma" det är sådär det fungerar har själv vart i den sittsen (o är en bra pappa) :) skulle få i Tilde medicin o det gick fan inte.

O killar är ju som dom är vetu så det rår du ju heller över. ;)

så det är prusis som det skall vara sörru.

Dr Phil

SaRa sa...

Tack Dr Phil ;)

Anonym sa...

Hehe, känner igen det där med Ebba! Hon är hopplös när det kommer till medicin! Och jag kan bli tokig och nervklen, så jag måste gå ut o slå på något över den här envisa damen! Du e ingen dålig mamma! Känner verkligen igen din frustration och vad jag egentligen ville säga i min kommentar e att du är INTE ensam! Kram Pemsan

Anonym sa...

hej världens bästa mamma! eftersom jag inte har några barn så kan jag inte säga att jag vet vad du har att handskas med men jag HAR varit au pair i 3 veckor och det räcker gott och väl för att veta att om en ungjävel har bestämt sig för att inte göra som man säger (även om det är för att hjälpa dom) så är det ingen idé att tjata! låt na ha ont... fan. Dumma ungar!
Själv var jag ett sånt barn som överdoserade allt jag fick tag i... hahahaha! Det är därför jag är som jag är :D