"Allt förändras fast ingenting händer"

"Vi hade allt och friheten var ännu inte stulen, vi hade skogarna i söder och drömmarna i väster, samlade vägar under hjulen, vi visste ingenting om verkligheten, vi sökte i det stora efter svar, så många illusioner som har rasat och så långa vägar kvar"

Satte på en gammal skiva när jag städade idag.... och NU gick det upp för mig, med all kraft. I mer än 4 år har jag förnekat det. Nu kan jag inte förneka det längre.. och för att det ska försvinna eller gå över så måste jag "säga" det högt... eller iallafall skriva ner det. För det brukar vara så för mig att när jag sätter ord på saker och ting så är en förändring möjlig.
Men till och med nu tar det emot att skriva det!! Jag kanske inte behöver skriva det nu i och för sig... huvudsaken är väl att jag erkänt för mig själv till att börja med. Jag kanske kan säga det högt på mötet ikväll.. eller till en vän.. jag vet inte.. men ut måste det iallafall....
För min egen skull....