Idag och en liten stund igår hade jag förmånen att lyssna på en man som levt nykter i 40 år. Sjuuuukt lääänge ju! :)
Han sa massa kloka saker som jag absolut inte tänker eller kan återge. MEN en sak som fastnade var att man blir det man omger sig med... hur ska man kunna finna sinnesro om man till exempel tittar på tv flera timmar om dagen, och hela tiden matas med reklam som egentligen vill mena att "du" inte duger som du är... bara du äter rätt flingor duger du, eller om du färgar håret, borstar tänderna mer så dom blir vitare, skaffa smalare midja, ta bort celluliter... då duger du.
Alltså... allt det där sas ju inte.. det är ju mina tankar. Men de flesta människor inklusive mig strävar väl efter känslan att vara okej, att duga.. inför sig själv och inför andra.
I wanna be good enough. I am good enough.
En annan grej jag har kommit på IGEN är att, den värsta känsla jag vet är när jag inte blir lyssnad på. Eller om jag inte blir förstådd. Ett tag trodde jag att den värsta känslan va utanförskap (den är ju inte kul heller men känner den sällan nu för tiden) Eller så trodde jag en stund att bli "dumpad" var den värsta känslan, att inte få känna sig omtyckt. Men så är det inte, det är värst när jag inte får säga det jag behöver säga.
Insikter är fint att få.. om och om igen :-)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Oh 40 år.. inte illa! Jag är på mitt 4e faktiskt.. rätt bra kämpat det med! hihi..
min absolut värsta känsla måste vara att inte bli sedd och bortglömd. Inte rent allmänt utan nära och kära, vänner och kärlek. Att man glömms bort eller ingen ser än.. hemskt!
Världens bästa låt med världens bästa band, från mig till dig:http://www.youtube.com/watch?v=QA0QCH-lFDo
Så du kom då jag gick? Jag lyssnade på paret från staterna under Fredagen och halva lördagen. Väldigt intressant.
Ja Urban... vi måste ha sprungit om varann.. de va ju synd. Men kul att du gick dit iallafall.
Skicka en kommentar