Fina Moa

Nyklippt och Nöjd!!

I min lilla värld av barn

Det bor ett nytt barn hos oss ;)

Nää men det bor en högstadie unge här... det har blivit en markant skillnad på Linn sen hon började i högstadiet. Hon sitter ihop med sin mobil telefon, jag tror aldrig jag ser henne utan att hon smsar. Kläder och smink har tagits till en ny nivå, aldrig har det vart så viktigt hur hon ser ut.
Jag ser henne mycket mindre än vanligt, även om hon är hemma mycket med sina kompisar så spenderar dom sin tid på övervåningen.

Den andra lilla ungen sliter med att vara lillasyster. Allt är så orättvist i hennes lilla värld, hon får aldrig göra nått. Jag är då världens taskigaste mamma.

Jag måste säga att jag tycker mina ungar är härliga, de blir roligare och roligare att vara mamma för varje dag. MEN det som är svårt att skilja på dem, alltså att komma ihåg att de är två olika personer och att det faktiskt skiljer två år mellan dom.

Ju mer vi läser i skolan om anknytningsteorier förstår jag mer och mer vikten av att jag är en bra mamma, alltså HUR viktigt det är att jag svarar upp på deras behov... Det har jag väl alltid fattat men det är sååååå mycket tydligare nu och ju mer kunskap jag får desto mer panik kan jag IBLAND känna över vad jag gjort fel. Men jag får trösta mig med att alla gör fel, mer eller mindre mycket.

Det finns inga perfekta föräldrar.
Men det finns som som gör så gott de kan och rättar till fel efter vägen.

Idag ska jag hämta min nya soffa *JIPPI*. Det finns bara ett litet litet problem. Jag har inte blivit av med min gamla. Hur svårt ska det vara att skänka bort en soffa?? Det måste väl finnas nån i hela Gävle som inte har pengar men behöver två soffor!?
Jaja... vi får väl se under dagen, jag har både en annons ute och ringt till ett ställe som hämtar begagnade möbler.

Filmkväll

Igår kväll var jag, Linn och Moa på bio. Vi såg "Prinsessa". Himla bra film, har ni barn/ungdomar eller bara vill se en film med ett schysst budskap så kan ni gå och se den tycker jag.
Det hade kunnat vara hur mysigt som helst i biosalongen om inte det hade suttit 6 stycken killar i 13-14 års åldern bakom oss. Varför dom gick på bio överhuvudtaget kan man undra!? För dom störde hela bio salongen. Flera personer sa till dom, inklusive jag. Jag vart tvungen att vända mig om och spänna ögonen i dom och ryta till. *haha* Då blev dom rätt tysta en stund faktiskt.
Men allvarligt, vad är det för fel på folk som inte kan ta hänsyn överhuvudtaget. Jag VET att inte mina ungar skulle bete sig på det där viset. Det kan väl finnas massa förklaringar, och jag har nog blivit lite skadad av mitt pluggande, för jag kan komma på massor av anledningar till deras beteende. MEN det tar ju inte bort att alla blev störda under filmen.

Ja idag är det som sagt lördag och jag är helt ledig från jobb... såå skönt. Dock är jag inte helt ledig från plugg. Och jag har tänkt ta tag i min lilla trädgård... Gräset och buskarna behöver få sig en höstomgång! ((rättelse: jag ska få hjälp av mamma och Urban med buskarna))

Barnen sover än, så nu tar jag mitt kaffe och sätter mig en stund ute på baksidan.

Nyförälskad!!

Så har det hänt igen....

Jag har blivit kär....

I en skiva!!

Winnerbäcks nya, som släpptes idag!!

"Tänk om jag ångrar mig och sen ångrar mig igen"

Lyssna på den eller skyll er själva!!

skapa relation

Skapa relation Skapa relation!!
Det är vad som slås in i huvudet när det kommer till att jobba inom behandling och med människor i allmänhet.
Det går ju inte att nå och behandla en person om man inte skapat en relation. Det säger ju sig självt.
Har vart ute och jobbat i Ockelbo i helgen, det är ju när man är på plats och jobbar som man inser vikten av sin utbildning. Kunskap i all ära ... men har man inte relation så har man inget alls.
Det jag vill komma fram till är att... om man inte kan skapa relation med någon enstaka person kanske det inte är hela världen om det är en lite större arbetsgrupp och andra har lyckats skapa relation till denna person. Det finns nämligen EN person som jag inte når, visst vi kan prata och så där men det finns en mur, som jag inte kommer igenom. Thats it! Så jag har alltså ett val kände jag nu, antingen slår jag på mig själv och tycker att jag är värdelös som inte "kommer in" till den här mamman eller så är jag nöjd med att jag når andra personer där ute på hemmet.
Jag väljer att inte slå på mig själv, antingen kan man inte nå alla eller så tar en del människor längre tid att nå.

Jobbade ett dygn den här helgen och blev erbjuden att jobba ett dygn till direkt, men jag kunde inte säga ja till det eftersom jag hade timmar på Coop idag... Fan Fan... girigheten slog till... det är ju ändå skillnad på 24 timmar där ute och 6 timmar på Coop. Men när jag kom hem igår kväll så kände jag att det var skönt att komma hem, för jag kände mig rätt dränerad på energi.

Påminner mig själv: Pengar är inte allt! :D

Boing Boing Boing

Guuud..... va mycke det är nu. Vilka insikter jag fått dessa veckor. Saker jag redan vetat men nu verkar det som att de sakta men säkert börjar landa i känslorna. Jag börjar förstå hur allt hänger ihop och hur mitt handlande är påverkat av saker som hänt för massor av år sedan, när jag var liten.
Mer och mer tydligt ser jag hur jag beter mig, vad det är jag sänder ut till andra människor helt omedvetet. Och jag som alltid "gömt" mig bakom att jag till exempel alltid har sån otur med män *hahaha* Alltså: "gud va jag har otur som alltid träffar ""Den"" typen av män" Det ÄR inte sant!! Det är bara en grej av allt.. men det är en stor del.... hur ser mina vuxna relationer ut egentligen!? Undrar om jag börjar nå min "botten" med vissa av mina beteenden. Det känns lite så iallafall.

Annars så rullar allt på som vanligt här hemma... massa läxläsning med kidsen, massa kontakter med lärare.. Allt för att få till stöd för ett av barnen. Tänk att det verkar sitta så långt inne att slänga in lite extrastöd i skolan. Borde de inte förstå logiken i att ju tidigare man ger extrastöd till en elev desto snabbare kommer man tillrätta med "problemen". Alla tjänar på det!

Har just suttit och gjort mitt hemplugg för denna vecka... skulle skriva en genomförande plan... och NU är jag klar. Så himla skönt, för jag har ingen pluggtid i helgen då jag ska jobba både ute i Ockelbo och på Coop. :D

Åhhh NU kom jag på att jag inte har min dator, utan en lånedator.. jag som skulle fixa en ny låtlista till min Mp3 innan jag gick ut och gick... *muttrar* ((lyxproblem))

Ha en härlig dag Alla!!

Hittade tillbaka

Tacksam!!
Tacksam över mina vänner som jag kan få spy ur mig min galla hos och som får mig att vända mina tankar. Nu känner jag mig lite mera uppåt, samtidigt som jag kan acceptera att jag inte alltid måste vara på topp.
Sen kom jag på att jag kan se framemot små små saker som är roliga... som till exempel att jag och the girls ((inte döttrarna)) ska på bio nästa söndag. En film som jag såå gärna vill se, "Flickan som lekte med elden"
Se det lilla i livet helt enkelt!

Ge mig kraft och energi. . . . .

Blää.. vaknade helt urlakad på energi idag. Vilket var konstigt eftersom jag var på midnattsmöte igår och kände massa tacksamhet när jag kom hem. Sov länge i morse men det kan ju knappast ha något med det att göra. Jag bara kände att varför gör jag allt jag gör hela tiden.. tar det aldrig slut på saker att göra. Kände mig helt enkelt lite uppgiven.
Varför?
Kanske behöver jag något att se framemot igen. Vet bara inte vad det skulle vara. Jag kan ju se framemot att gå ut skolan i April, det känns ju superbra.. men det räcker inte riktigt som mål just nu känns de som.
Känner mig kanske lite ensam... människor omkring mig planerar resor, inleder relationer o.s.v.. kanske känner jag avund? Jag unnar alla mina vänner allt som kommer i deras väg naturligtvis.. men jag får en känsla av tomhet.
Usch vad jag låter självömkande... men det är inte det heller... jag kan inte få tag i vilken känsla det är. Inte sprudlande glädje iallafall. Så typiskt mig att inte bara få känna mig låg... vill bort bort bort från den känslan fort som faaan!

Måste fånga upp tacksamheten igen!!

No Good No Good

Herregud, kan man få ligga eller?? *hahaha* Jag är 34 år, jag borde ha rätt till vissa förmåner i livet. Eller hur!?
Om det nu är nån som läser vad jag skriver här, så har jag ju skrivit en del om män jag valt bort.... NoGoodMenForMe... till exempel han som gjorde om ett NEJ till ett JA... Han har vart svårast att få bort, men jag har kämpat väl.. *haha* Nu är det ju så att jag varken dejtat eller träffat nån överhuvudtaget på hur länge som helst.. och börjar rent ut sagt tröttna. Men samtidigt vill jag inte träffa den mannen eller nån man i hans kategori.
Fick föressten ett sms av "NEJ/JAmannen" i förrgår. WHY!?!? Han liksom vara måste göra sig påmind när det gått nån månad. Han måste vara oerhört rädd att jag glömmer bort honom, det har jag ju inte gjort, jag har bara tagit bort honom ur livet. Men att glömma honom blir svårt.
Varför ska jag bli testad med jämna mellanrum kan man undra? Jag tror mig ha svaret faktiskt. Men jag håller det för mig själv så länge. ;)

What a week

Ser fram emot en ledig helg, hur mycket som helst. Väldans intensiv vecka har det varit än så länge.
I skolan har vi läst om anknytningsteorier *ångest*. Eller kanske inte seriös ångest, men man ser ju vart man själv brustit och hur man själv påverkats som barn. Och vilka konsekvenser det fått. Ingen, inte jag heller, vill ju att ens barn ska få problem som vuxna bara för att man själv gjort en del fel. Vidare har vi gått igenom alla affekter vi har medfödda. Oxå väldigt intressant... väcker massor i skolan just nu. När vi började i skolan så sas det att "ni kommer att gå in i egna processer" och jag har hela tiden undrat när dom ska komma. Jag har ju sett att det hänt för andra men inte för mig... Nu var det min tur!

Idag har jag vart och klippt mig, sen blev det en långprommis... Skööönt!! Nu har jag just pluggat klart för dagen.
I eftermiddag ska jag göra tårta och fira mina barn pappas födelsedag, några dagar försent.

*Går och handlar*